...blev det inte så mycket av för min del, är på jobbet sedan 8 timmar tillbaka. En kollega till mig ringde igår när vi var på väg norrut från Stockholm och skulle bara försäkra sig om att jag inte tappat minnet och glömt att jag skulle jobba. Glatt meddelade jag henne om att jag hade koll på läget och var på väg uppåt, några mil senare började batterilampan på bilen att lysa. Raskt plockade jag upp instruktionsboken till bilen och konstaterade att batteriet inte fick någon ström, men att det nog inte var någon större fara så länge drivremmen inte var defekt. Vi fortsatte vår resa ytterligare några mil, men jag kunde inte sluta stirra på den ilsket röda lampan och funderade på om det verkligen inte var allvarligare än så. Jag plockade upp boken igen och såg att jag missat rubriken för det hela - Stanna omedelbart vid rött lyse...oops. Vi svängde in på en Statoilmack för att kolla upp det, väl där träffade vi på några bekanta som var på väg söderut för midsommarfirandet. Vi hittade i alla fall inga fel på någon av remmarna och inget glapp i kablarna, så vi funderade över våra alternativ och beslutade oss för att ändå fortsätta så långt vi kunde. I Härnösand började airbagssymbolen lysa, likaså anti-spinsystemssymbolen och efter ett tag lade hastighetsmätaren av och precis när vi svängt in på nästa Statoilmack så sade bilen godnatt. Vi försökte med starthjälp, ringde och hörde oss för vad det skulle kosta att bogsera bilen upp till Umeå (8000:- + moms, nej tack) och till slut ringde vi Gustavos chef som efter drygt 12 timmars arbete hyrde en trailer, satte sig i bilen och åkte 20 mil för att hämta oss. I väntan på att han skulle komma fram satt vi i bilen och började skriva en låt, tog roliga kort och jag lyckades sova lite. Vi kom fram till Umeå kl 07.00 i morse, ca 9 timmar efter beräknad ankomst. Ingen bra dag att jobba på med andra ord, speciellt inte när man har griniga pensionärer till gäster.
Nu är det godnatt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar