Ensam

Helt ensam i lägenheten för första gången på länge, och oj vad skönt det är. Haha, verkar nog vara värsta människohatare/eremit, och så är inte fallet, jag gillar människor väldigt mycket, men jag älskar att få vara helt ensam med mig själv och mina tankar emellanåt. Men det gäller att hitta en bra balans, är jag för mycket med folk blir jag trött och är jag för mycket ensam blir jag deprimerad.

Idag tog jag verkligen igen all förlorad sömn, tror jag somnade runt 2 inatt och vaknade 13.30. Skööönt! Sen käkade jag frulle, duschade och drog iväg till supermercadon och handlade mat o grejs. Blev dock ingen joggingtur idag heller, jag borde skaffa mig mycket mera självdisciplin!! Men men, jag har fortfarande höga förhoppningar på sommaren haha.

Skulle vilja träffa snygga killen idag, men jag vet inte, känns ju inte som nån stor idé att satsa på nåt seriöst eftersom jag snart åker hem igen, samt att jag ändå aldrig har nån tur med det manliga könet, hittar bara idioter (eller så har det varit det senaste året iaf). Får väl se om han hör av sig eller inte och take it from there. Blir det bara svårare att hitta en vettig kille med åren eller är det bara jag? Träffade en annan gammal flamma (eller whatever) i tunnelbanan ca 6.45 i måndags morse, han ville ta ut mig på dejt. Visst är det rätt kul att ha en del olika killar att välja på, men oxå mycket mer komplicerat. Jag tror jag har svårare att få känslor för någon överhuvudtaget nu eftersom jag inte tillåter mig själv att falla för någon (eftersom de senaste visat sig vara idioter, så nu törs jag inte hoppas på något alls). Antar att jag hittar drömkillen när jag minst anar det eller så får jag bo ensam hela mitt liv, men det kunde vara rätt skönt iofs, få ha sina egna saker och ha allt precis som man vill ha det och inte bli less på nåt pucko som inte städar upp efter sig....haha, fan vad jag är neggo.

När jag är 60 år (om jag nu blir det) så ska jag vara tjock (inte superfet, men sådär lagom mormorstjock) och baka bullar åt hela kvarterets barn, de ska spela fotboll på gatan, och så ska jag komma ut med bullar och mjölk (så det iaf får starka ben) och de ska bli så glada för jag bakar ju de bästa bullarna i världen. Jag gillar ungar ändå, de är skojiga. Nog för att det var rätt jobbigt att vara lärare åt en klass med kaxiga snorungar, men det var ändå kul liksom. Tror jag kan bli en rätt bra lärare, jag har ju provat på det nu plus att jag kommer vara nästan 30 när jag är klar så då borde jag ju vara lite mer mogen (hahahahaha, tro själv). Det blir nog bra i vilket fall som helst.

Tänkte på Joakim idag. Jag undrar verkligen hur ödet fungerar emellanåt, varför skulle en så underbar människa som han dö endast 20 år gammal? Fortfarande ofattbart att han verkligen är borta...kommer ihåg sista gången jag såg honom och kommer ihåg vilken fruktansvärd chock jag fick när jag fick veta att han varit med om bilolyckan. Vi var nere i Falkenberg när det hände, och vi åkte ju bil upp så vi åkte förbi olycksplatsen utan att veta att det var han. Så många blommor... Kan inte låta bli att gråta.